11 dec. 2016

Jul jul, strålande jul

Jul, jul,
strålande jul.

Tänker försöka mig på lite bloggande igen...
Efter sommaren och höstens
känslomässiga stormar
så har bloggandet uteblivit.

Att separera,
leva med barnen varannan vecka,
styra upp försäkringar,
bredband och avsluta abonnemang.
Dela upp ett hem,
komplettera,
bygga upp.
Skotta snö, diska å laga mat.
Föräldramöten och läkarbesök.
Checka av med div tider, skjutsa å hämta.

Vi har från första stund 
satt tjejerna framför allt.
Å det funkar.

Men det är på ett nytt sätt.
Å det tar väl tid att komma ikapp,
känslomässigt, 
menar jag.
Nytt för oss alla.

Jul, jul,
strålande jul.
Jag ser fram emot julen.
Ett lugn har lagt sig
och jag börjar landa i min nya vardag.
Tacksam.

Att då snabbt summera hösten...
Den totala tystnaden och ensamheten
som infann sig de veckor
tjejerna varit hos M..

En
 stor 
fet 
käftsmäll
som totalt däckar!!!
Det svartnar, 
å likt en blöt filt 
blev jag liggande
å inte visste vad meningen var
med att alls kliva upp igen...
Jo, så kanske man kan beskriva det.

Men va fan...
Det gick.
Klev upp igen.
Har fixat dessa veckor!
Fått mycket ork, tröst och energi
från musik och natur.

Herregu så det har vibrerat med toner,
dansats över köksgolvet
och skrikit med
i allt från Ebba Grön och Rolling Stones
till Sofia Jannok och Rihanna.

Å vissa dagar har jag bara varit hem
för att packa om ryggsäcken,
bytt till torra kläder
å fyllt på matsäcken.
Sen ut igen.
Över berg, genom skogen å ut till havet.

Jag har känt besvikelse 
över att andra inte förstår..
Men med tiden har jag orkat prata
och det är ju såklart
inget som går att sätta sig in i 
om man inte själv gått igenom det.
En separation.

Jul, jul,
strålande jul.
Idag kommer tjejerna hem,
vi ska klä granen
å fixa med julen!
Jag gillar julen!
Tacksam!

Tacksam över att kunna säga:
-Nu köööör vi!

2 kommentarer:

  1. Du är så jävla bra & stark Jenny! <3<3

    SvaraRadera
  2. Tack, men känns väl inte så alla dagar. Men man fixar mycket, trots allt.

    SvaraRadera